Familjen Annorlunda

Jag sitter och tittar på fyrans nya program "Familjen Annorlunda".
Jag har viss förkärlek för sådana härprogram nu.
Innan Dante föddes var jag beroende av förlossningsprogram(fast "Barnmorskorna" var super)
och jag kan säga att jag är rätt botad nu..Jag orkar inte med amerikanska konstiga förlossningsprogram och det finns ju inte så mycket alternativ.

Så jag kan nu konstatera att jag har utvecklats.
Nu drömmer jag om att få ihop livet som småbarnsmamma och tillika trebarnsmor och jag kan ju inte mer än häpna när jag ser dessa fantastiska familjer.

Jag ska tänka efter nästa gång jag gnäller över ngt här hemma.


Jag får rysningar när jag ser ena barnets brännskador och blir ledsen när jag tänker på min lilla plutt Julian som också blivit brännskadad när han var 3 år.
Usch vad man kan få dåligt samvete för vi glömde tändaren framme(vi hade tänt ljus på kvällen innan)
Julian ville vara som sin mormor som alltid varit stora idolen och skulle röka som hon gör.Det var morgon och han sprang runt naken som vanligt.När han var lite yngre var han alltid en liten nakenfis.
Han sätter sin plan i verket medan pappa var på toaletten och tänder eld på ett sugrör.Ni kan tänka er hur det blev med smält plast och en naken pojke...
Det blev en dusch för att svalka av gossen och sen var det bara att köra iväg till akuten som bara ligger 3 minuter härifrån.

Jag kommer aldrig glömma det telefonsamtalet från P när han ringer och berättar vad som hänt.Jag sprang ut från jobb och var dessutom tvungen att ta bussen hem.Det var en mardrömsfärd hem på över en timme!!Jag längtade bara till min lilla kille!Brännskador på snopp,pung ,mage och bröstet blev det.Han läkte snabbt och var tillbaks på dagis en vecka senare

Ärren finns kvar och det sticker till i en när man ser dem.
Jag kan förstå att det händer olyckor.Det går snabbt.
Man är ju endast bara människa.